Vem vill prata om avlopp och sopor när man kan prata om nanoteknik?
Över hela världen producerar nu företag, tankesmedjor och universitet storslagna och kreativa visioner kring framtidens digitaliserade och hållbara städer. I centrum står Artificiell Intelligens och Internet of Things, teknik som möjliggörs av den fjärde industriella revolutionen, och som verkligen i grunden kommer att förändra hur vi lever – omstörtande och radikalt.
Men det finns något som kan sätta stopp för alla planer: Fett! Hur högteknologiskt samhället än blir kan vi inte bygga smarta städer ovanpå – eller runt! – det dramatiskt växande problemet med fettrikt avfall och smutsigt, flottigt avloppsvatten.
Den mycket feta elefanten i rummet
En framtid präglad av Internet, digitalisering, robotteknik, nanoteknologi och 3D-printing! Det väcker entusiasm. Möjligheterna är fantastiska! Ett exempel på detta är Self-repairing cities, självreparerande städer, ett närmast utopiskt projekt där svärmar av droner och robotar på marken, under jord och i luften övervakar och reparerar den brittiska infrastrukturen helt automatiskt. Det är både visionärt och praktiskt: målet är noll avbrott i trafiken på grund av gatureparationer år 2050. Bland de ledande aktörerna återfinns University of Leeds, UCL, University of Birmingham och University of Southampton.
Men det finns ett problem i denna framtidsvision, liksom i de flesta andra på området: framtiden växande städer kommer att bebos av människor, och de kommer att producera enorma berg av avfall och aldrig sinande floder av smutsigt avloppsvatten. Och – med Storbritannien som exempel – hur ska denna avancerade teknik ens kunna implementeras med framgång i storstäder där man fortfarande vägrar att installera den mest grundläggande, nu mer än 100-åriga, teknik?
Folk visar dessvärre heller inga tecken på att vilja sluta hälla fett i avloppet eller slänga ner våtservetter där.
Framtidsvisioner måste innehålla lösningar för avlopps- och avfallsproblem!
Storbritannien har en lång historia av svåra fettproblem i avloppssystemet. Exceptionella fettproblem. De är i själva verket det närmaste man kan komma ett avskräckande exempel. Problemen är så enorma att brittiska journalister börjar få slut på liknelser för att beskriva fettbergen: “South West Water rapporterar att den monstruösa klump som ruvar under staden Sidmouth i Devon uppgår till 210 feet, vilket gör den längre än det Lutande tornet i Pisa, längre än 13 Hummer H2s och 42 feet längre än Vita Huset“.
Ändå hoppas man att fettproblemet en dag enbart ska kunna beskådas på museum, med misstro, äckel och fascination, långt efter att det är löst.
Men artificiell intelligens, sensorer, självreparerande material och Internet of Things rår inte själva på kladdigt, klibbigt, tjockt, förhårdnat och korrosivt fett! Idag orsakar fettet (och föråldrade avloppssystem) mängder av just de problem som de självreparerande städernas robotar kommer att sättas in för att lösa – exempelvis gapande hål i vägar.
BioConcept City fokuserar på bioteknik och introducerar lösningar för avloppssystem och avfallshantering – fundamentet för varje framgångsrik civilisation hittills, genom historien!
Läs mer om smarta städer som byggs från grunden:
