Kunskapsbank

fibonacci

Konsten att dimensionera fettavskiljare

Fett i varmt avloppsvatten separerar först då vattnet svalnar. En dimensionering av en fettavskiljare innebär en uppskattning av hur stor fettavskiljare som krävs för att fettet ska hinna avskiljas innan avloppsvattnet rinner vidare ner i ledningarna. Vilka faktorer avgör fettavskiljarens storlek? Vad säger normen? Hur går en ödesberäkning till enligt svensk och europeisk standard? Vad är viktigt att tänka på? Ladda ner guiden här.

Fettavskiljare med bioteknik

Bioterias fettavskiljare med bioteknik

En traditionell fettavskiljare utformad enligt SSEN 1825 ska tömmas 1 gång per månad. Genom att installera GOR BioSystem i din traditionella fettavskiljare bryts fettet ner kontinuerligt. Istället för att tömma 12 gånger per år kan du vanligtvis sänka tömningsbehovet till 1-4 gånger per år. Så här går det till!

Gemensamt ansvar

Gemensamt ansvar

Bioteria följer fettets väg genom samhället och löser de problem som fettet skapar på vägen. Vi löser problemen vid källan med hjälp av miljövänlig bioteknik. /../

Fett - ett samhällsproblem

Hur går en Biokonvertering till?

Sveriges kommuner och fastighetsbolag är väl medvetna om alla de problem fettet ställer till med. För en fastighetsägare är fettet en ständig kamp men modern miljöteknik håller på att ändra på det. Tekniken finns och det blir allt vanligare att privata och kommunala fastighetsbolag biokonverterar. Se filmen som beskriver hur en Biokonvertering går till.

En stad och löv

Varför fett är ett samhällsproblem

Fett har blivit en av våra största utmaningar, överallt runt om i världen. När fett blir avfall orsakar det en rad problem som kostar samhället enorma summor och förstör miljön. Men hur kommer det sig att fett som avfall är så svårt att hantera? Hur löser vi dessa problem idag? Hur kan vi bygga samhällen där hanteringen av fett inte längre skapar nya miljöproblem? Ladda ner guiden här.

Sigtuna

SIGTUNA – Utdömt reningsverk blir miljövänligt och kostnadseffektivt

Bioterias uppdrag bestod i att ersätta den trekammarbrunn som på 60-talet ansågs tillräcklig för att rena vattnet från den enda skolbyggnaden på platsen. Sedan 60-talet har både miljökraven skärpts och verksamheten utökats. Resultatet blev en miljövänlig, driftsäker och kostnadseffektiv lösning med bioteknik. Läs mer om reningsverket i Odensala.