De nyttiga bakteriernas återtåg
En hel industri vars affärsidé är att döda bakterier börjar sakta men säkert göra skillnad på vän och fiende.
Högprofilerade bakteriedödare, som Clorox och Unilever, har börjat investera i forskning kring människans mikrobiom; det ekosystem av mikroorganismer som lever i och på den friska människokroppen. De har även börjat sälja bakterier. Dessa och flera andra företag i den kemiska och antiseptiska branschen har nämligen upptäckt ett nytt blomstrande marknadssegment: probiotika, prebiotika och produkter som är berikade med särskilt utvalda bakterier (“Happy skin needs happy bacteria.”).
Det tyska kemiföretaget BASF har valt att satsa på hudvård som skapar en gynnsam miljö för gynnsamma hudbakterier, genom att utgå från kunskap om det ekosystem som koloniserar frisk hud.
Företag som MotherDirt är från början grundade på insikten om att vi i västvärlden nuförtiden snarast tvättar oss sjuka istället för friska, genom att döda omgivningens alla bakterier.
Mikrobiomet är livsviktigt
Vetenskapliga framsteg inom mikro- och molekylärbiologi sker allt snabbare, i takt med att teknik och datorer förbättras och metoderna blir billigare. Den information som nu strömmar fram ur världens alla forskningsprojekt har avslöjat en häpnadsväckande mängd tidigare okända mikroorganismer i varenda miljö på jorden. Ett konkret resultat är upptäckten av mikrobiomet, det personliga ekosystem som är vår ständiga följeslagare.
Mikrobiomet har flera grundläggande och livsviktiga roller i människokroppen. På plats i tarmen finns en koloni som kan väga upp till två kilo. Den producerar stora mängder biomolekyler; som vitaminer och korta fettsyror. Den tillgängliggör också ämnen i maten genom att bryta ner den i delar vi kan ta upp. Dessa gynnsamma bakterier sänker också pH-värdet och gör tarmens miljö ogästvänlig för sjukdomsframkallande organismer. Dessutom interagerar mikrobiomet oavbrutet med immunförsvaret och har därför ett enormt stort inflytande på kroppens samtliga system och normala funktioner. Naturligt gynnsamma bakterier finns som en skyddsfilm på vår hud.
Vi lever i en värld av mikroorganismer – och detta är för det mesta något bra.
Mikroorganismer täcker alla ytor på jorden som en levande matta. Tvärtemot vad vi ofta tror behöver (eller bör!) vi inte utrota dem från alla miljöer. Men vår relation till mikroorganismer, i synnerhet bakterier, har under lång tid präglats av krigföring. Under 1800-talet gick det slutligen upp för oss att bakterier orsakar och överför sjukdomar. Detta resulterade i en rädsla, många gånger välgrundad, för bakterier i allmänhet. All hygien, rengöring och städning har därefter handlat om att dels avlägsna smuts, dels om att eliminera bakterier. Att hålla rent har varit närmast liktydigt med att desinficera.
Men nu ändras sakta vårt förhållningssätt. Det står klart att det viktiga är vilken typ av bakterier som finns på plats, och att närvaron av kända gynnsamma bakterier faktiskt aktivt motverkar en invasion av de oönskade, illaluktande och sjukdomsframkallande. I människokroppen såväl som i vår omgivning.
