I och kring en fettavskiljare kan en mängd problem uppstå. Vissa är relaterade till kemiska och biologiska processer, andra till fettavskiljarens konstruktion eller handhavande – i värsta fall till själva byggnaden där den befinner sig.
Värre än så: en fettavskiljare som inte fungerar alls kan upplevas som en problemfri fettavskiljare! Den behöver kanske aldrig tömmas – eftersom inget fett ansamlas i den. Därför uppstår heller aldrig några luktproblem. Fettet försvinner dock inte, utan orsakar istället problem längre ner på ledningsnätet.
Oavsett hur fettavskiljaren upplevs måste den regelbundet funktionskontrollbesiktigas och kontinuerligt underhållas. Vid akuta symptom på problem blir detta givetvis än mer angeläget.
Luktstörning
Lukt är ett direkt resultat av mikrobiell aktivitet, det vill säga bakterier som bryter ner fett och matrester. Lukten produceras av en sorts mikroorganismer som trivs i syrefattiga miljöer – som fettavskiljare.
Vid korrekt utförd installation ska lukten dock inte kunna fortplanta sig till andra platser där den kan vara särskilt oönskad, eller vara så påtaglig att den leder till obehag. Om fettavskiljaren dessutom är feldimensionerad kan problemet förvärras betydligt. Stark lukt är en allvarlig varning om närvaron av svavelväte. Att åtgärda en luktstörning kan i slutänden visa sig åtgärda även diffusa arbetsmiljöproblem som huvudvärk, hudirritationer och yrsel.
Luktproblem kan vara både svårutredda och svårlösliga eftersom orsakerna kan befinna sig utanför fettavskiljaren. Grunden för problemet kan då ha lagts redan vid projekteringen: Fettavskiljaren avluftas inte tillräckligt, fettavskiljaren är felaktigt placerad i huset eller anslutningen till ventilationen är felaktigt utförd. De bakomliggande orsakerna behöver utredas innan effektiva åtgärder kan sättas in. Men ibland kan orsaken vara så enkel som en torr golvbrunn!
Driftstörning
En fettavskiljare är ett minst sagt dynamiskt system, vilket innebär att många olika faktorer, enskilda eller samverkande, kan vara orsaken bakom en driftstörning. Därför bör en fettavskiljare vara konstruerad så att dess inre är lätt att överblicka och samtliga delar lätta att komma åt. Ibland kan en snabb blick ner i fettavskiljaren ge en omedelbar diagnos: fett kan ha täppt till en passage under en skärmvägg så att vattnet tar fel väg.
Fettavskiljarens funktion påverkas av fysikaliska principer, biologiska och kemiska processer samt slutligen även av den mänskliga faktorn – den personal som har fettavskiljaren i sin arbetsmiljö. Tömningsrutiner, underhåll, regler och vanor på arbetsplatsen är minst lika viktiga som konstruktion, installation och mikrobiell ekologi.
Fettavskiljarens konstruktion och form styr flödesmönstret i fettavskiljaren, liksom placeringen av dess inre skärmväggar. Flödet genom fettavskiljaren bör vara jämnt; inte för snabbt, inte för långsamt, och utan lokal turbulens. Högt flöde och bildande av snabba lokala jetströmmar längs sidorna kan dra med sig avfallet ut i avloppet. Även diametern på in- och utflödesrören har betydelse. Om utflödesröret är för smalt uppstår en sugeffekt eftersom flödeshastigheten ökar kring ett smalt rör. In- och utflödesströmmarna måste också distribueras väl, genom rörens design och placering.
Kvarhållet slam och fett får inte överstiga en viss mängd, eftersom all materia reducerar fettavskiljarens effektiva volym. Slammets nivå på botten av slamfickan bör inte överstiga 16 cm. Fettkakans tjocklek får inte överstiga 15 cm mellan tömningarna.
Kort sagt: vattnet måste ta rätt väg i lagom hastighet för att den gravimetriska principen inte ska kortslutas.
Bioteria utför funktionskontrollbesiktningar och utreder alla typer av lukt- och driftstörningar. Vi delar gärna med oss av vår kunskap – om allt från nyprojekteringar till praktisk problemlösing.
