Skälet är enkelt. Den ursprungliga konstruktionen, som patenterades 1884 av amerikanen Nathaniel Whiting, är så gott som perfekt. Bilden ovan visar en bil från samma tid. En fettavskiljares hela funktion vilar dock uteslutande på grundläggande fysikaliska principer. Drivkraften är tyngdlagen. Nyckelfaktorn är tid.
Men de senaste 20 åren har en snabb utveckling skett i och med Bioterias introduktion av ännu en faktor: bioteknik!
Bioteknik för fettavskiljare innebär att fettavskiljartanken luftas och levande bakterier tillförs. Bakterierna är särskilt utvalda för sin förmåga att snabbt, effektivt och luktfritt bryta ner fett, så snart vattenflödet upphör.
Traditionella fettavskiljare = gravitation + tid
En fettavskiljare är i grund och botten en enkel mekanisk konstruktion som utnyttjar gravitationen. Vatten rinner in i den första kammaren där organiskt sediment, tyngre än vatten, sjunker till botten. Vattnet rinner vidare in i den andra kammaren där fett, som är lättare än vatten, flyter till ytan. Vattnet rinner slutligen ut i avloppet, befriat från partiklar som sjunker och partiklar som flyter.
Men gravimetrisk fettavskiljning behöver även tid. Vattenflödet måste bromsas upp så länge att olika substanser hinner avskiljas beroende på om de flyter eller sjunker. Tid kräver i sin tur stor volym: Fettavskiljarens tank måste vara tillräckligt stor för att vattnet ska hållas kvar och varmt fett ges tid att svalna.
(Samhällsutvecklingen har dock lett till att fettet från traditionella fettavskiljare nu kan fraktas bort med hjälp av lastbilar istället för med häst och vagn.)
Moderna fettavskiljare = gravitation + tid + bioteknik!
Efter att gravitation och tid arbetat för avskiljning av sjunkande och flytande partiklar, introducerades ett biologiskt reningssteg med en aktiv biomassa. Fettavskiljarna blev både mer komplicerade och kraftigt förbättrade.
Men bakterierna, som det visade sig, behövde särskilda förhållanden som kunde göra dem lika effektiva i ute i verkligheten som de var i laboratoriet. Den nya biotekniken krävde därför anpassade fettavskiljare som kunde omge det mikrobiella ekosystemet med rätt förutsättningar. Bioteria utvecklade och patenterade GOR Biosystem.
Läs om Bioterias fettavskiljare
Den passiva fettavskiljaren blev en aktiv, cyklisk bioreaktor: enkel gravimetrisk avskiljning då verksamhet pågår, biologisk behandling med fett- och luktreducering när verksamheten vilar.
Fettavskiljarna fick luftplattor för omrörning och syretillförsel, automatisk dosering av bakterier och enzymer, fjärrstyrning via nätet – och en alltmer finslipad och flexibel funktion.
Allt du behöver veta om fettavskiljning
För 20 år sedan hade svaret varit: – Inte mycket!
Till guiden
