Termiternas framgångsfaktor: “bioteknik” i magen!

Termiter har lyckats inmuta en helt unik biologisk nisch. De äter trä – och denna förmåga har tillåtit dem att kolonisera stora delar av världens tropiska och subtropiska områden utan att möta någon konkurrens, annat än från andra termitarter. Den unika förmågan har de skaffat sig, genom att i sin tur låta sig koloniseras av mikroorganismer.

Termiternas unika uppsättning mag-bakterier bildar på sätt och vis ett extra organ, som till och med är synligt genom termiternas transparenta kroppar. Det kan utgöra upp till två tredjedelar av termitens kroppsvikt. Bakteriesamhället har förmågan att bryta ner trä, gräs och till och med jord, och omvandla detta till energirika ämnen som termiterna kan livnära sig på. I utbyte mot dessa tjänster har mikroorganismerna fått tillgång till en skyddad miljö, med jämn temperatur och stadig tillgång på näring.

Detta är bara ett av alla fantastiska exempel på de symbioser som uppstått i naturen, mellan världens mest effektiva problemlösare och andra livsformer, som gjort sig beroende av dem.

Mikroorganismerna har unika och åtråvärda egenskaper

Egentligen är termiternas framgång exempellös. De är så talrika att de trots sin diminutiva storlek har en sammanlagd massa vars vikt endast överträffas av boskap. Människor och termiter ligger till och med lika i total vikt på planeten.

Termiternas främsta tillgång, vapen och konkurrensmedel är som sagt deras bakterier. Och dessa är så specialiserade att de inte återfinns på någon annan plats i naturen. De termiter som har de bästa bakterierna kan dessutom konkurrera ut andra termiter. Tillgången på bra bakterier garanteras genom arv från föräldrarna, men de byts också mellan kolonier – de till och med erövras som krigsbyte “vid aggressiva möten i naturen”. 

“Soldattermiter utkämpar slag med soldater från andra kolonier och kroppen av en besegrad termit kan styckas och förtäras av den vinnande sidan”, berättar professsor Nathan Lo, som leder den forskargrupp som nyligen presenterade fynden i Current Biology. 

Professor Lo ser varje enskild mikroorganism som en komplicerad maskin i en fabrik – som består av miljontals små mikro-maskiner. Upp till 5000 arter, med många tusen kloner av varje sort. Med hjälp av en sådan “fabrik” skulle människor kunna göra samma sak (om än inte i sina magar): “Att lära sig hur termiterna gör när de omvandlar trä och annan biomassa till socker kan lära produktionen av biobränsle”, konstaterar professor Lo.

Läs mer om de möjligheter mikroorganismer och bioteknik kan erbjuda oss i en nära framtid!