Detta är i högsta grad själva definitionen av disruptiv teknologi – en teknik eller en innovation som revolutionerar industri, marknad och människors liv. Något som i en handvändning förändrar alla förutsättningar och dömer det tidigare framgångsrika till undergång. Ett totalt paradigmskifte.
När allt fler företag söker lösningar på en snabbt ökande befolknings behov – i en värld som redan dignar under miljöproblem, vattenbrist och hotande klimatförändringar! – börjar de mest innovativa finna sätt att utnyttja mikroorganismernas potential.
Det låter som science fiction, men mikroorganismer kan tillverka mat, bränsle, mediciner, plast och textilfibrer ur värdelöst avfall eller luftens gaser. Ur det vi skulle betrakta som Intet – med solen som energikälla!
Men biotillverkning inuti encelliga organismer är egentligen ingenting konstigt. Vi bevittnar dagligen tillverkningen av kolhydrater och cellulosa ur koldioxid och vatten, drivet av solens ljus, i varje grön växt på jorden – utan att ens reflektera över det mirakulösa i processen.
Växter har dessutom förmågan att tillverka mängder av unika organiska ämnen. Stora organiska molekyler, som polyfenoler och terpener, absorberar vissa våglängder av ljus och ger färg åt frukter, bär och blommor. Andra används för att avvärja angrepp från mikroorganismer, svampar och virus – samt som skydd mot miljöpåfrestningar som torka, reaktiva syreradikaler och UV-ljus. Växter riskerar dessutom att bli uppätna av insekter och betande djur.
Då de varken har tillgång till immunförsvar eller kan förflytta sig, tvingas de möta alla sina utmaningar med innovativa, biokemiska vapen.
Allt växter kan göra kan mikroorganismer göra bättre!
Allt det växter gör när de binder solenergi i materia är till stor nytta för människor. Det är dessutom, inte minst, en förutsättning för en betydande del av livet på jorden.
Men vad har då mikroorganismer för fördel framför växterna? Framför allt: de kan tillverka det mesta som människor säger åt dem att tillverka – dessutom i stor mängd och utan att behöva bevattning eller odlingsjord. Råvarorna och energikällan finns tillgängliga i ett aldrig sinande överflöd.
Det är redan möjligt att tillverka protein, fett och kolhydrater på detta sätt. Om den teknik som alltså redan finns dessutom skulle kunna skalas upp – då vore det i teorin möjligt föda hela jordens befolkning på (i princip) på luft och solljus.
Snart behöver 10 miljarder människor fullvärdigt protein
Det amerikanska företaget Kiverdi har tagit sig an utmaningen att återbruka luftens koldioxid och omvandla det till fast materia. Till sin hjälp har de särskilt utvalda mikroorganismer de kallar Nature’s Super Charged Carbon Recyclers, Slutprodukten: organiska ämnen människor behöver: mat, bränsle och biomaterial
”Planet + Foods” förklarar både problemet med industriellt jordbruk och tekniken att återvinna koldioxid – på enklast möjliga sätt. Läs mer HÄR!
