Fotosyntesen är en central process för livet på jorden. De gröna växterna och vissa mikroorganismer använder sig av solenergi för att sätta samman oorganiska ämnen och skapa organiska molekyler – som olika socker och kolhydrater. En skörd av ljus, som alla flercelliga livsformer är beroende av, direkt eller indirekt. Energin från solljuset driver tillverkningen av den organiska materia som utgör grunden för mängder av näringskedjor på jordens yta.
å flercelliga varelser, och inga ryggradsdjur, kan bryta ner växtdelar – de gräsätande djurens huvudsakliga föda. Betande kor saknar t ex den biokemiska nyckel som låser upp de långa sockerkedjor som bygger upp cellulosa. Under hela den långa tid gräsätande djur levt på gräs har de alltså inte utvecklat förmågan att framställa enzymet cellulas, livsnödvändigt för att kunna spjälka sin huvudsakliga födokälla. Dessa enzymer tillverkas däremot av mikroorganismer.
Mikroorganismer löser konkreta problem åt andra, sedan miljoner år tillbaka
Evolutionen har ofta lett fram till en och samma lösning på problemet “brist på livsnödvändiga biokemiska verktyg”: symbios med de som kan tillverka dem. Hos kor har våmmen utvecklats till ett slags bioreaktor, avsett att härbärgera mikroorganismer med förmågor korna själva saknar. Där sker nedbrytningen av cellulosa.
Bioteknik innebär egentligen att försöka uppnå exakt samma sak; att låta encelliga organismer, som bakterier eller svampar, tillverka ämnen vi inte kan framställa själva. Bakterier är t ex storproducenter av enzymer som används i vitt skilda sammanhang. Enzymer producerade av bakterier ersätter till exempel många kemiska ämnen i olika tvätt- och rengöringsmedel.
Fettavskiljare med bioteknik – en vetenskapligt grundad metod
Gräsätande djur har använt sig av bakterieenzymer sedan arla i urtid
Till guiden
