Jakten på osynliga skatter i världens mest ogästvänliga miljöer

Acatamaöknen i Chile är världens torraste öken. Markytans sand och sten utsätts för extrema nivåer av UV-strålning. Det är en miljö där förutsättningarna för liv verkar vara obefintliga; som på en steril, främmande planet. Faktum är att öknen liknats vid ytan på planteten Mars. Men Acatamaöknen är trots detta en myllrande, artrik biotop, full av mikrobiellt liv som klamrat sig fast vid en av livets absolut yttersta utposter. Nu anses öknen representera livets “torrhetsgräns”, en absolut gräns även för mikroorganismer.

Denna typ av krävande, eller direkt fientliga miljöer ingår i vad som kan kallas extrembiosfären – platser där torka, hetta, mörker, permafrost, strålning, exceptionellt hög salthalt eller extrema pH-värden egentligen borde resultera i total frånvaro av liv.

Men extrembiosfären är istället en mikrobiologisk skattkammare. Förhållandena är exceptionella. Därför beger sig forskare till dessa platser i sökandet efter de biomolekyler som mikroorganismerna på platsen utvecklat för att kunna överleva långt bortom vad man tidigare ansåg möjligt. Verktygen ligger förborgade i deras arvsmassa – och de kan potentiellt visa sig vara avgörande för människans överlevnad.

Extrembiosfärens organismer – med potential att bota och boosta

I underjorden, på havets botten – eller i magen på insekter; överallt finns mikroorganismer vars biomolekyler kan vara nyttiga – eller t o m visa sig nödvändiga – i kampen mot de svårlösta problem som våra högt utvecklade samhällen står inför. Inte sällan är de värsta hoten direkta resultat av vår egen framgång! Ett exempel på det är antibiotikaresistens. Ett annat är miljöförstöring.

Miljön i Acatamaöknen verkar ha frambringat bakterier som utsöndrar ovanligt många olika värdefulla molekyler med antimikrobiella egenskaper, i syfte att bekriga sina egna konkurrenter – men som skulle kunna användas för att ersätta de antibiotika som nu i snabb takt börjar förlora sin kraft. Mikroorganismer på platsen har också tvingats utveckla synnerligen kraftfulla skydd mot den intensiva UV-strålningen, vilket skulle kunna användas för utvecklingen av nya, effektiva skydd för mänsklig hud. Bakteriernas förmåga att motstå både extrem torka och höga salthalter skulle kunna användas för att göra växter mer tåliga i torr och ogästvänlig odlingsjord.

Våra samhällen kommer att behöva alla verktyg vi kan komma över för att möta den snabba förändringen av klimatet.

Forskare som arbetar med öken-bakterierna kan än så länge bara föreställa sig alla de områden inom vilka de skulle kunna vara till nytta. Koppargruvorna i Acatamaöknen är till exempel mycket viktiga för Chiles ekonomi: Bakteriernas enzymer skulle kunna användas i gruvindustrin för dekontaminering, bioremediering, nedbrytning eller för extraktion av åtråvärda råvaror. 

Dela på sociala medier

Tillsammans med våra kunder får vi samhällets kretslopp att flöda

Luleå kommun övergår till en hållbar fetthantering

För att komma ner till noll i klimatpåverkan till år 2040 har Luleå kommuns infrastruktur- och serviceförvaltning u […]

Läs mer

Runö Möten & Events skapar en hållbar mötesplats

En kort biltur från Åkersberga centrum, vid Näsuddens naturreservat norr om Stockholm, ligger Runö Möten & Even […]

Läs mer

Telge Fastigheter gör Södertälje till en mer hållbar kommun

I Södertälje bedrivs ett aktivt arbete för att förbättra kommunen inom hållbarhet och miljö. 2023 slutade Södert […]

Läs mer

Stora Skuggans Värdshus – restaurangen med ett riktigt kretsloppstänk

Ute vid Norra Djurgårdens grönskande parkområden ligger Stora Skuggans Värdshus. Här har Carola Magnusson i många […]

Läs mer

Senaste nytt inom Bioteria och utvecklingen av miljöteknik

Bioteria presenterar ett nytt varumärke

23.12.13

Go Green under Black Week

23.11.06

Charlotta Buch presentera bioteknik på Almedalen 2023

Bioteria lyfter det dolda fettproblemet på Almedalen

23.07.03