Inom den biologiska naturvetenskapen ägnas betydande tid och kraft åt att klassificera alla livsformer och inordna dem i ett övergripande, rationellt system. Man använder, liksom i alla tider, de verktyg som finns till hands. När det mänskliga vetandets gränser vidgas, och när teknik och vetenskap går framåt, förändras även verktygen. Äldre system kasseras när nya, än mer välmotiverade system ersätter de föråldrade. Ett sådant stort paradigmskifte inträffade senast på 1970-talet.
Fram tills dess indelades allt liv i två väsensskilda domäner: prokaryoter och eukaryoter. Uppdelningen i dessa två kategorier baserades på förekomsten av en cellkärna – det vill säga det membran som inhägnar DNA-molekylen och det maskineri av proteiner som omger den. Eukaryoter (där samtliga flercelliga organismer ingår) har en cellkärna. Prokaryoter har det inte.
Prokaryoter ansågs samtliga vara någon form av bakterier. Bakterier, i sin tur, var klassificerade främst efter sitt utseende och sättet på vilket de reagerar med vissa kemikalier.
Upptäckten av en tredje domän!
Sekvenseringstekniken (förmågan att avläsa DNA-koden) ändrade på allt detta, när kunskap på molekylär nivå blev möjlig. Plötsligt visade sig särdrag i det genetiska materialet som bara kunde tyda på nära släktskap – eller dess motsats. Och resultatet var oväntat. Det kullkastade tidigare system.
Det var som att gå från övertygelsen att “alla fläckiga djur utgör en och samma djurart” till insikten om att helt andra karaktärsdrag är betydligt viktigare för en rationell klassificering.
Den amerikanske forskaren Carl Woese började på 60-talet att med enkla och mycket tidsödande metoder sekvensera ribosomalt RNA, en “halv” DNA-sekvens som återfinns i varje cell. Tillsammans med vissa proteiner bildar det ribosomen, en struktur där kopior av DNA-koden avläses och översätts till kedjor av aminosyror. Detta är en absolut grundläggande process i allt levande och Woese ansåg också dessa sekvenser vara Livets minsta gemensamma nämnare.
Han upptäckte att en grupp mikroorganismer såg ut som bakterier men inte tycktes vara släkt med dem. De saknade cellkärna, men deras ribosomala RNA var nära besläktat med motsvarande molekyl hos eukaryoter – gruppen vi själva tillhör. Den märkliga gruppen var arkéer. Domänen: Archaea.
Hans upptäckt kom att revolutionera uppfattningen om hur livet på jorden är besläktat och organiserat. Men först efter en intensiv och infekterad debatt inom forskarvärlden kom den nyupptäckta domänen att erkännas.
Livets släktträd har alltså sedan 1970-talet officiellt tre grenar: bakterier, eukaryoter och arkéer!
