Internationella rymdstationen (ISS) har byggts samman i rymden och sakta tagit form sedan den första delen sköts upp 1998. Den har legat i omloppsbana kring jorden sedan dess, och är numera alltid bemannad. ISS kretsar ett varvkring jorden på 90 minuter, 400 kilometer över markytan.
namngivits efter den indiske vetenskapsmannen och rymdforskaren Dr. Abdul Kalam.
Men nej – den nyupptäckta bakterien är inte av utomjordiskt ursprung! Dess släktingar, som tillhör den stavformade och spor-bildande gruppen Solibacillus, lever på vår planet. Solibacillus kalamii, däremot, tycks hittills endast bebo ett luftfilter ombord på rymdstationen. Den harBiotekniska möjligheter!
Mikroorganismer som bildar sporer tenderar att motstå höga strålningsnivåer, konstaterar Dr. Venkateswaran, en av de ledande vetenskapsmännen vid Biotechnology and Planetary Protection Group – som övervakar det mikrobiella livet på ISS och ser till att vi inte ofrivilligt för med oss jordiskt liv till andra planeter. Dessutom, fortsätter han, producerar de användbara proteiner.
Uppenbarligen är den nya arten väl anpassad till förhållanden i rymden! Därför skulle den också kunna vara en viktig källa till biokemiska molekyler med förmågan att skydda mot strålning.
Källa:
Solibacillus kalamii sp. nov., isolated from a high-efficiency particulate arrestance filter system used in the International Space Station, (2017) Venkateswaran et al. International Journal of Systematic and Evolutionary Microbiology 67: 896-901