Avloppsvatten som lämnar de stora, allmänna avloppsanläggningarna blir allt renare och befrias i allt högre utsträckning från kväve- och fosfor. Detta är goda nyheter för miljön! Men det innebär också att allt större uppmärksamhet börjat riktas mot Sveriges ca 700 000 enskilda avlopp, och en mycket stor del av dem uppfyller inte kraven. Enligt Naturvårdsverket överstiger fosforutsläppen från enskilda avlopp förmodligen redan fosforutsläppen från de allmänna avloppsreningsverken – som brukas av åtta miljoner personer.
Hav-och Vattenmyndigheten konstaterar att minst hälften av de enskilda avloppsanläggningarna idag är undermåliga. Av dessa avloppsanläggningar antas 130 000 vara direkt olagliga, eftersom de enbart har slamavskiljning utan efterföljande behandling av avloppsvattnet. Det innebär att utloppsvattnet kommer att bära med sig stora mängder näring i form av fosfor och kväve. Dessa enskilda avlopp bidrar därför starkt till övergödningen av sjöar och vattendrag. Orenat avloppsvatten kan även innehålla miljöfarliga ämnen och det riskerar dessutom att sprida smitta.
En kommunal tillsynsmyndighet (som miljö- och hälsokontoret) kommer att döma ut en sådan anordning så snart de stöter på den – vilket också är deras skyldighet enligt Miljöbalken. Ett enskilt avlopp måste vara godkänt.
En trekammarbrunn räcker inte!
En trekammarbrunn är en slamavskiljare för avloppsvatten från WC, bad, disk och tvätt. Slamavskiljning är en nödvändig förbehandling av avloppsvattnet, men det räcker inte för att rena det. Enligt lagen måste avloppsvatten renas i ytterligare steg innan det släpps ut i naturen. Det är fastighetsägarens ansvar att se till att den egna avloppsanläggningen uppfyller kraven och att vattnet återbördas till naturen tillräckligt rent och friskt.
Ett reningsverk renar vanligtvis vattnet i tre steg: ett mekaniskt (vilket motsvarar slamavskiljningen i en trekammarbrunn), ett kemiskt (för att fälla ut fosforföreningar) och ett biologiskt (som reducerar halten kväve och organiskt material med hjälp av naturliga bakterier). Bioterias reningsverk utför samma processer – i mindre skala – för att rena avloppsvatten från enskilda avlopp.
Luftbubblor och goda bakterier renar avloppsvatten i Odensala
Odensala är ett litet samhälle beläget på den uppländska landsbygden mellan Märsta och Sigtuna, i Sigtuna kommun. Bebyggelsen består av gårdar, torp och villor omgivna av odlat slättland eller ett småkuperat skogslandskap. Ortens skola, förskola och bygdegård har tillgång till kommunalt vatten, men har enskilt avlopp. Tidigare, när byggnaderna var färre och miljökraven lägre, passerade avloppsvattnet endast genom en trekammarbrunn. Problemen var flera: dels renades inte vattnet tillräckligt och dels var luktproblem och andra olägenheter påtagliga.
Efter att Bioteria installerat ett reningsverk på platsen är situationen nu helt annorlunda.
Under marken finns den gröna miljötekniken, som styrs och övervakas med hjälp av kontrollenheten i Bioterias bod. Anläggningen underhålls och driftas helt av Bioteria. Lukterna är minimerade och vattnet renas effektivt genom en kombination av bioteknik och SBR-teknik. Metoden är helt naturlig och bygger på biologiska processer som styrs med hjälp av luftbubblor!
